Telemark

För två helger sen åkte vi till Tärnaby för att ta steg 1 till skidlärare i telemark. Vi började med att festa till "Riff raff ruff" på stockis i Hemavan lördagkväll, för att sen komma iväg till backen vid söndag lunch...

Det mesta av tiden på söndagen gick åt till att byta pjäxor, för min del, men hittade tillslut ett par som passade. Sen kom den svåra biten, lära sig att åka!!

Det är inte alls så enkelt som det ser ut när Amanda åker, telisstjärnan i klassen, men hon kom med många bra tips till mig och sista åket ner så kändes det att jag hade liiite koll på sakerna. Det åket var för övrigt helt underbart, liftarna stängde och jag visste att Amanda åkt till toppen av kungsliften, så jag väntade i skymningen, i tystnaden tills jag hör henne komma svichande ner, sen åkte vi tillsammans ner och kom ner till centrumhuset i mörker, härligt att ha hela backen för sig själva!!

Måndag morgon var det sen dags för utbildningen, vi började varje dag med teori och sen åkte vi hela dagarna och avslutade med teori. Måndagen var otroligt kul, trodde aldrig att det skulle bli så roligt. Hade ju sett farm emot den veckan med lite skräckblandad, ångestladdad förtjusning, men det var superroligt!!

Men, under tisdagen sen, då började nedbrytningen, såg mig själv på film, inte nån vacker syn!! Och under den personliga färdigheten sen, ja då fick man ju veta alla fel man gjorde....

Under onsdagen var vi i Hemavan, Topptur stod på schemat. Jag var väl lite skeptisk till det, kände ju att åkningen inte var på topp direkt, men det var en upplevelse, kungsliften upp, på med stighudar och sen gick vi, först upp till jungfruvårtan och sen vidare upp mot nästa topp. Vi var nästan i höjd med Finlands högsta topp, som för övrigt inte ligger i Finland, fick vi veta av Riitta som gick lite högre,bara för att ha varit högre upp än den toppen. Sen bar det av nerför, hela klassen med mer eller mindre bra teknik, jag var i den senare kategorin... Den första biten var inte så farlig, men sen skråade vi bort till Kobåset, där var det brantare, och dum som jag var väntade jag till nästan sist, då var det högar av lössnö i backen och sikten var lika med noll, men jag kan säga att jag kände varenaen av de där högarna, för där tog skidorna stopp, varje gång!!

Men det var kul, roligt att ha testat och nu såhär i efterhand vill jag göra om det.

Torsdagen sen, ny filmning och jag kände att det åket gick åt skogen och mycket riktigt, sågad vid fotknölarna...

Men sen var det skogsåkning och ännu mera åkning i pisten.

Fredagen sen var en nytändning, jag fick lite mera instruktioner och kom på att jag har ju höfter!!! Och då blev det en helt annan åkning, inte perfekt, men betydligt bättre och åkningen blev mycket roligare igen!

Lördagens filmning visade det även för mig. Och teoriprovet klarade jag med alla rätt och var bäst i klassen, kul att var det på nåt...

Så, nu har jag skidlärarutbildingen steg 1 i telemark!!

Helt otroligt om man tänker på att jag endast åkt ett par timmar innan utbildningen började....