1,5 miljoner i handen!

Här i Abisko går livet sin vanliga lunk, jobbar, jobbar och jobbar. När jag inte jobbat har jag varit i Svappavaara på 30-års fest, grillat, fiskat och skjutit med älgstudsare. Har även varit i Kiruna och tränat med Zafir, så även i fredags, men sen var det en annorlunda resa till Storuman(!!) i lördags.
Efter en välkomnande middag hos Själin-Nilsson, var det bara att krypa till kojs för att vara redo för morgondagen. Då körde jag och kollade på ett jobb i Svartliden gruvan. Jag fick en visning runt hela gruvan och sen följde vi hela anrikningsprocessen.
Vi började med att gå upp längs ett löpandeband där det i mina ögon var grus, som kördes in. "Det är det här som betalar våra löner" sa Thomas som visade mig runt. Sen var ju hela processen, som i så många andra, i ett slutet system där man inte såg så mycket. Sen kom vi ner till smält ugnen, som inte kördes just då, men han förklarade hur det gick till. Och då öppnar han ett kassaskåp och plockar lätt ut en lite klump som är mest svart, men med lite guldfärgat grus på, stor ungefär som ett litet strösockerpaket, men som är urgröpt på diagonalen, så det var inte så stort. "Här", sa han, "ta den". Och jag tar den och håller på att tappa hela skiten i golvet, "hahaha, jag den väger närmare 7kg" säger han då. Han måste ha övat på det där, för när han tog den såg den inte ut att väga mer än just ett halvt sockerpaket.
"Hur känns det?"
Öh, va? tänkte jag, men hann inte säga nåt.
"Ja, du håller just nu 1,5miljoner i handen!"
Och det var ju en konstig känsla, lite overkligt att den lilla, om än tunga klumpen är värd så mycket. Jag stoppade ganska snabbt in den i kassaskåpet igen...
Och efter en snabb lunch, med Noras föräldrar och en snabb fika på Noras jobb, bar det återigen av mot Abisko.
Så under helgen hann jag med 3,5timmars hundträning, köra 138mil, var på gruvan i 3timmar, åt säkert 3liter jordgubbar, var i Storuman i 20timmar, sov i 8timmar, rastade hunden i 2timmar, pratade i telefon i 3timmar och allt detta gjorde jag på 39timmar, fan va effektiv jag var!
Och för er som undrar, så har jag inte fått nåt besked om jobbet ännu, men jag återkommer om det. Jag hoppas ju så klart, och det kommer i så fall att bli en utmaning, för jag har inte riktigt den kompetens som krävs, så jag vågar inte hoppas för mycket.

Foton