Vi kom ju hem sent i lördags kväll och åkte iväg tidigt i måndags igen, nu for vi till Grönfjäll, för att ha vår bivacktur. Vi släpptes av på en parkering i Grönfjäll och skidade ett par kilometer längs skoterleden, först blev jag ganska paff när jag möttes av en polis på skoter, sen kom det massa skotrar med fjällräddare, då kände man sig ganska säker i området, vi visste ju att de skulle vara där, men jag var inte beredd att se poliser i skogen...
Magnus i vårt "hem".
När vi sitter inne och ska fixa med maten så tyckte vi att det yrde in lite snö hela tiden, konstigt att det kan yra så från vårt lilla lufthål tyckte vi, tills jag ska gå ut, då kände jag hur vinden sliter tag i mig när jag klev ut ur vår ingång. Shit, vad det blåste och snön yrde. Två sekunder med ansiktet åt fel håll så var man snötäckt, det gick knappt att andas och det kändes som om ansiktet frös till is.
Och det blev bara värre och värre under kvällen, ingången snöades igen ett par gånger och vi fick ut och försöka bygga på ingången med fler block och blocka för lufthålen för det byggdes högar av snö inne i bivacken, men inne var det lungt och skönt. Så det var bara att stanna inne! Tills de andra kom och ropade att det behövdes hjälp att gräva ner saker, delar av utrustningen hade blåst bort och tältet som vi hade med i reserv hade blåst ner, men Morgan hade lyckats fånga det i sist stund, men några liggunderlag hade blåst iväg och det som fanns kvar, skidor och liknande, grävde vi ner, för att kunna hitta dem igen.
Men det var en upplevelse, nu såg vi alla hur snabbt det kan gå och hur viktigt det är att hålla koll på sin spade, och att ta med den in på kvällen. De som inte hade gjort det hade problem att ta sig ut, och vi andra undrade var de var, ingången var inte markerad och inte ett livstecken hade vi fått från dem, så några sondade för att hitta deras bivack och tillslut så sondade de i en av dem som var insnöade, så vi hörde att de var vid liv...
Sen for halv gruppen iväg med fjällräddningen, vi skulle vara figuranter till deras lavinhundar, tyvärr fick jag inte föjla med på tisdagen, vilket jag gärna gjort, eftersom de även fick åka helikopter.
Vi som var kvar i lägret, grävde lite snögropar för att kolla de lager som bildats och gjorde rutschtester och så byggde jag ut vår bivack, så vi fick ett kök!
Onsdagen blev vi hämtade av poliser och fjällräddningenmed skotrar.
Jätteroligt, vi blev nedgrävda i snön och gömda i snögrottor och sen fick hundarna leta upp oss, otroligt duktiga hundar!
Här ligger jag halvt nergrävd....
En av hundarna var van att få nåt att bära som belöning, men det glömde dem att berätta för mig, så in i grottan kom hon, skällde som en galning och försökte sno min mössa, men jag höll krampaktigt tag i den eftersom grottan inte var så stor och det rasade snö hela tiden, men efter lite kamp, var hon ändå nöjd med sin belöning och stack ut igen, det måste ha sett roligt ut...
Det var intressant att få se hundarna jobba och få prata med förarna och med poliserna om hur deras arbete går till i fjällen. Och på kvällen fick vi även polisinspektion i bivackerna...
Torsdagen var det upp, packa riva bivacken och skida hem.
2 kommentarer:
Vilka äventyr!!! Hade det inte varir för att jag är "allergisk" mot snö, hade man blivit lite sugen på att prova på.. Meeen... Jag håller mig nog i Skåne ändå, upplever den lilla kladden snö vi har här som jobbig, hehe... Verkar som att allt är bra med dig. Kram Gitte
Jodå allt är bra, och jag kan säga att snö här och snö hemma är en enorm skillnad! Snön hema är mest jobbig, det går inte at göra så mycket kul på den snön....
Skicka en kommentar