Nu är det dags!

http://jossanz.se/

Gå in och titta!

Nu kommer det inte att uppdateras nåt mer här, men jag hoppas att ni som läst här fortsätter följa mig där istället!

Snart kommer det nytt

Hej på er!

Jag vet att det gått en tid igen, men nu håller jag på att göra en helt ny hemsida där allt ligger på samma, så håll ut!

Jag meddelar så fort det är klart!

Elitklass!!

Så en söndag, i mitten av oktober vi åkte till Älviksholm för att se om vi mot slutet av säsongen kunde få till eftersöksgrenarna och då få starta på fält. Och de första dagarna tränade vi lite på fält, det är ju ett tag sen nu som Zafir och jag gjort det tillsammans, men det satt nog lite i ryggmärgen, för det gick jättebra!
Så kom tisdagkvällen, när domaren kom, jag var nervös, som vanligt, men mer taggad än nånsin, jag hade ju sett vad hon presterar på fälten.

Spåret: hon gick ut klockrent, inte en tendens till tvekan, som vi sett sååå många gånger i sommar, och efter en lång väntan kommer hon. Inga problem!
Apportrutan: Ingen tvekan här heller, hon går i sitt vanliga tempo och hämtar in alla fyra, efter en del stöd på fjärde.
Vattnet: När vi går ner verkar hon inte särskilt taggad, och det är blankvatten, inte en enda liten krusning på vattnet, så nu vet jag att jag måste kunna skicka henne rakt på fågeln och få henne dit direkt, för det är kallt i vattnet. Så jag skickar henne och hon går i simmar ut en bit, vänderom, tittar på mig och jag manar på henne att gå längre ut, hon har bara ca 5m kvar, men nej inte idag.

Jä-la skit!! Ska vi ALDRIG klara dessa förbannade eftersöksgrenarna?? Jag är så fruktansvärt besviken, inte på hunden, hon gjorde sitt bästa, det är ju träningen som inte varit tillräcklig, så det är ju mitt fel. Men såhär besviken och ledsen har jag nog aldrig varit efter ett prov och mycket beror det nog på att jag vet ju vad hon kan, och hon har ju bevisat att hon kan göra eftersöket också, bara inte alla grenarna på samma dag.

Men det värsta är ju att jag vet vad hon kan prestera på fält (och i skogen och på fjället), men jag kan inte få det på papper om vi ska misslyckas på eftersöket hela tiden.
Jaja, nu kan jag ju åka vidare ner till Skåne direkt och få mer tid hos min familj.

Men onsdag morgon, vid samlingen inför fältprovet, där jag tänkt säga hej då, frågar domaren om jag inte kan gå med som skytt och så ser vi om det finns hundar för ett eftersök på kvällen. Visst, det kan ju vara kul att gå med som skytt, det har jag ju inte gjort innan och då ser man ju allt från "först parkett", så det gjorde jag. Men jag var ju samtidigt tveksam till att göra om provet på kvällen, för vad skulle ha ändrats under natten bara? Det var den besvikna sidan av mig som talade...
Men under dagen gick det väldigt bra för många hundar 6 av 8 gick till pris! Och bla annat Killu gick till första pris med båda sina i öppenklass, så då blev det ju helt plötsligt tre hundar som ville starta i elit eftersöket!

Nu kör vi!!!
Och det sa Zafir också!
Hon tyckte nog inte alls att det var kul att ligga på rummet, ensam, när det smäller på fälten utanför, för hon var som ombytt!
Hon for ut på vattnet och jobbade tills hon hittande fågeln och kom in med den första, där föll en sten från mitt hjärta kan jag säga, det var en otrolig lättnad, för andra fågel har aldrig varit nåt problem, och det var det inte nu heller! 10poäng på vattent!
Sen var det spåret och där stack hon ut som en projektil och kom in på samma sätt, 10poäng här med!
Apportrutan brukar ju Zafir ta i sitt eget tempo och det är inte alltid det snabbaste, men idag for hon som en raket rakt ut och in med alla fyra apporterna??!!?? 10poäng här också!!
Jippiiii, vi har inte bara klarat oss, vi gjorde det med högsta betyg också!!

Torsdag, premiär i elitklass på fältet!
Zafir går ut bra, hon följer mig bra och revierar fint. I slutet på första släpp går det upp en fasan framför henne, men hon stannar spontant, jag sneglar mot domaren, jo, han har sett det, jag vet att det kommer att ligga oss i fatet, men det är bara att köra vidare.
Nästa släpp går vi över en stor gräsmark och mitt där på står hon. Jag får lov att skicka och upp går rapphöns, det skjuts, och jag får stopp på henne.

Foto: Rolf Ryberg©

"Du kan skicka henne på apport" säger domaren.
VA?? fällde han? Jag tror jag såg ut som en fågelholk, jag visste ju sen gårdagen hans kriterier för att fälla, så då blev jag ju skitnervös, kan man säga!
Men jag skickade henne och det var ju inga problem.

Vi går vidare i gräsmarken som blir till riktigt högt gräs, där man inte ser hunden om den inte är ganska nära en. Zafir står igen och går på en löpa, som är väldigt lång, domaren vill se nytt stånd, vi saktar in och hon står igen, och då går det upp fasaner en bit framför oss, först en sen två till och två till och sen tre till, fan! nu är det kört för oss tänker jag, men då ser vi den andra hunden i släppet komma skuttande i gräset från samma område som fasanerna gick upp. Det blev tack och hej för dem, och vi får en ny partner. "Du har fem minuter kvar på din tid, se till att få en fågel till" säger domaren till mig.

Nä, då blir ju inte jag stressad, nej nej, inte alls... Jag går med Zafir längs ett dike, där vi dessutom sett att det landat fasaner, "sköt dig nu för allt i världen" viskar jag till henne, och vips, så står hon stramt, nere i diket, med huvudet in under gräset.
Jag anmäler stånd, domaren kommer upp och jag skickar på henne, hon trycker sig in under gräset, men inget händer, jag manar på henne igen, och hinner tänka, du får inte stå tomt nu, innan en stor fin tupp går upp på andra sidan diket och Zafir hoppar upp ur diket och sätter sig på kanten och tittar efter honom.
Och där samlas vi alla och domaren förklarar att vi är klara för dagen och att jag har en 10a på apporten och en 7a på fält!!

TJOHOOOO!!!!!!


Vi har fått ett första pris i elitklass!!!

Foto: Rolf Ryberg©

Snacka om att vi gjorde comeback med buller och bång!
Sååå stolt jag är öven min lilla snutta!!

Tack för att vi fick komma  till Älviksholm och vara med på både träning och prov och för alla uppmuntrande ord, när det behövdes som mest!!

Kurs och jobb

Veckan efter fadderturen for jag tillbaka till Storuman, denna gången för en matlagningskurs med Nora.
Eller egentligen mattorkning, så vi torkade mat med fjäll 20 i tre dagar och även denna vecka verkade de väldigt nöjda med!
Direkt efter det så började jag på mitt nya jobb i Luleå, på ALS Scandinavia, ett analysföretag som i Luleå framförallt analyserar metaller. Men jag jobbade inte mycket mer än en vecka innan jag tog semester för att hämta upp mina resterande saker i Skåne och då passade jag även på att se om Zafir skulle kunna få godkänt på eftersöksgrenarna för att ev starta på fält.

Faddertur med Fjäll 20

Direkt jag lämnade Abisko åkte jag till Storuman, för att tillsammans med Amanda och Nora hålla i fadderturen för nästa fjälledar klass. Vi var taggade och de var nog lite spända inför veckan. Och dagarna innan märkte man skillnaden som två år på utbildningen gör, när vi diskuterade så sa vi ofta "äsch det är ju bara fem dagar" och när man hörde de "nya" prata hörde vi ofta "men vi ska ju vara borta i en hel vecka". Men vi var precis likadana inför vår faddertur!
Nåväl, det blev en bra tur, vi fick med allt vi tänkte även om vi fick ändra längs vägen. Vädret kunde inte varit bättre, vi hade allt från minusgrader och snö till sol och några plusgrader. Och dessutom verkade klassen mycket nöjd med turen!
Och så klart, lite bilder, håll till godo!

Ryggsäck på inför avmarschen!

Hemavanfjällen är underbara!

Silvertejp är bra till mycket!

Orienteringsövning, de ska till Hemavan....

Fjällen med Jenny

Sista veckan jag var i Abisko var jag ledig och då kom Jenny, till min stora glädje, med sina grå och vi begav oss ut i fjällen!

Vi gick till "andra sidan" av Torneträsk

där var inte alltid terrängen den bästa...

och inte alltid vädret det bästa heller....

Men sen kom solen och fjällheden!

Raijah älskade varje minut!

En del fina fåglar fick vi också se! Örn, tror jag...

Det här vet jag att jag kan få till mha kameran, men det här är inte "fusk", vi skulle igenom här...

Sen kom vi ut på myrarna och Zafir hittade veckans enda fåglar, förutom rovfåglarna, en ripa och en morkulla!

En fin uggla som undrar vad det är som låter när vi visslar.

Vi hann med en hel del tältmys också

Och hade otroliga vyer emellanåt!

Zafir och jag myser innan frukost.

Detta gillade Tindra, att få sova i mattes sovsäck, men det var nog också det enda hon gillade med att fjällvandra...

Och det visas tydligt i denna bilden som säger allt om vad Jennys hundar tyckte om fjällen!

Nu blir det mycket på en gång.....

Jag inser ju nu att jag slarvat alldeles för mycket!!!

Jag har ju inte gjort några inlägg alls på läääänge, men jag har ju gjort en hel del efter att jag lämnat Abisko och en del innan jag lämnade också, så här kommer det:

Jag var ju ute en natt till och fotade norrsken, och jag blev ganska nöjd med de bilderna, men den kvällen stod jag mest och gapade och glodde rakt upp i himlen, har inte sett så starkt norrsken innan och blev mäta imponerad!

Detta var precis innan det "började"

Norrsken över Nuolja

och detta är över Torneträsk.

På väg igen...

Jaha, nu har jag jobbat mina sista timmar i Abisko, i alla fall för denna gången.

Eftermiddagen har jag ägnat åt städning och packning. Hur kan det komma sig att jag har mer saker nu än när jag åkte upp, eller har jag bara packat så illa nu att det känns mer?
Imorgon kommer jag att bege mig tillbaka mot Storuman, för att nästa vecka gå fadderturen med de nya fjälledarna, ska bli roligt!

Sen kommer jag att åka till Luleå direkt efter det, för att gå på en anställningaintervju, DET ska bli spännande!

Så jag återkommer när jag vet mer, men imorgon lämnar jag Abisko!

Besök, snö och norrsken

För ett tag sen fick jag besök av släktingar söderifrån. Det var kusin Jenny och faster Marie Louise, som var de första att komma upp och hälsa på!

Det var ju ca två år sedan vi sågs så det var jätteroligt att de tog sig ända till Abisko från Skåne. Eftersom de redan varit ute i tre dagar på häst i fjällen, så höll vi oss till kortare dagsturer och så tog vi en sväng till Narvik.

Där hittade vi hjortron, och jag försökte fota dem, men det var inte så lätt med två skåningar som älskar hjortron, så jag fick nöja mig med att fota de halvmogna bären... ;-)

Vi gjorde också ett besök vid det berömda Silverfallet, nedanför Björkliden. Tack för att ni tog er tid att komma upp hit också, jag ser redan framemot nästa gång!

Igår när jag var ute och morgonrastade Zafir i regnet, så såg jag att det ligger ju snö upp mot lapporten, alltså själva bergen såg jag inte, för de var inne i molnen, utan det låg snö på ganska låg höjd, kul! Nu är det snart vinter!
Och för att spä på septemberkänslan ännu mer, så lystes himlen upp av norrsken, när vi var på kvällsrastning, så då var det bara att springa in och hämta kameran och försöka fota. Vilket inte var helt enkelt, men nåt blev bra till slut.

Abisko

 

Abisko-Björkliden

 

 

Torneträsk

1,5 miljoner i handen!

Här i Abisko går livet sin vanliga lunk, jobbar, jobbar och jobbar. När jag inte jobbat har jag varit i Svappavaara på 30-års fest, grillat, fiskat och skjutit med älgstudsare. Har även varit i Kiruna och tränat med Zafir, så även i fredags, men sen var det en annorlunda resa till Storuman(!!) i lördags.
Efter en välkomnande middag hos Själin-Nilsson, var det bara att krypa till kojs för att vara redo för morgondagen. Då körde jag och kollade på ett jobb i Svartliden gruvan. Jag fick en visning runt hela gruvan och sen följde vi hela anrikningsprocessen.
Vi började med att gå upp längs ett löpandeband där det i mina ögon var grus, som kördes in. "Det är det här som betalar våra löner" sa Thomas som visade mig runt. Sen var ju hela processen, som i så många andra, i ett slutet system där man inte såg så mycket. Sen kom vi ner till smält ugnen, som inte kördes just då, men han förklarade hur det gick till. Och då öppnar han ett kassaskåp och plockar lätt ut en lite klump som är mest svart, men med lite guldfärgat grus på, stor ungefär som ett litet strösockerpaket, men som är urgröpt på diagonalen, så det var inte så stort. "Här", sa han, "ta den". Och jag tar den och håller på att tappa hela skiten i golvet, "hahaha, jag den väger närmare 7kg" säger han då. Han måste ha övat på det där, för när han tog den såg den inte ut att väga mer än just ett halvt sockerpaket.
"Hur känns det?"
Öh, va? tänkte jag, men hann inte säga nåt.
"Ja, du håller just nu 1,5miljoner i handen!"
Och det var ju en konstig känsla, lite overkligt att den lilla, om än tunga klumpen är värd så mycket. Jag stoppade ganska snabbt in den i kassaskåpet igen...
Och efter en snabb lunch, med Noras föräldrar och en snabb fika på Noras jobb, bar det återigen av mot Abisko.
Så under helgen hann jag med 3,5timmars hundträning, köra 138mil, var på gruvan i 3timmar, åt säkert 3liter jordgubbar, var i Storuman i 20timmar, sov i 8timmar, rastade hunden i 2timmar, pratade i telefon i 3timmar och allt detta gjorde jag på 39timmar, fan va effektiv jag var!
Och för er som undrar, så har jag inte fått nåt besked om jobbet ännu, men jag återkommer om det. Jag hoppas ju så klart, och det kommer i så fall att bli en utmaning, för jag har inte riktigt den kompetens som krävs, så jag vågar inte hoppas för mycket.

Foton

Abisko

I söndags rullade jag in på gården till det som ska bli mitt hem de närmsta månaderna.
Jag blev positivt överraskad då jag fick min lägenhet, hade en liten bild av internatets rum, men jag fick en väldigt lite men väl planerad lägenhet, och det bästa av allt:

detta är min utsikt!! Bakom björkarna är det Torneträsk och sen fjällen på andra sidan, kan det bli bättre??

Sen har jag jobbat från i måndags, då var det mest introduktion, rundvandring och en väldans massa namn. Men allt känns bra, trevligt folk, sol och fjäll!

Just det, proven som var i helgen, det gick inget vidare för oss, men jag visste ju att räven strulade, men vi får se till att fixa det senare. Och nu till helgen är Zafir anmäld till utställning i Oulu, Finland, så vi får se om vi tar oss dit, om vi ens hinner få våra nummerlappar, för de har inte kommit ännu...

Så vi har fullt upp, nej, nu ska jag ta och packa upp lite saker...

Mot nya äventyr

Igår packade jag in det sista i bilen och städade ur lägenheten. Jag kan säga att bilen har aldrig varit så välpackad tidigare, det fanns liiite luft runt zafir, annars var det fullt! Och efter en liten omväg till skarvsjöby och en middag senare begav jag mig. Körde mot norsjö där den närmsta veckan ska ägnas åt hundträning och eftersöksprov. Och jag hittade en fin tältplats och hann just se solnedgången när jag kom fram. Sen på söndag kommer jag att köra vidare till Abisko där jag ska jobba under sommaren. Ska bli härligt att vara i fjällen hela sommaren!

Tillbaka i det verkliga livet

Nu har jag ätit sista middagen med Markus, som är den som varit kvar längst på skolan, men imorgon åker han också. Då kommer det att bli väldigt tomt och ensamt här!!

Idag var jag i alla fall på arbetsförmedlingen och bara det är ju en historia för sig! Jag fattar inte, hur kan alla man pratar med vara rörande överens om att de bara sitter där för att ha ett eget jobb?? Vad gör de egentligen? Nån som vet?

Nåja, sen ringde jag A-kassan, för att få svar på lite frågor, men de verkar lika inkompetenta de, så jag fick inga svar. Varken om när, om eller hur mycket jag kan få därifrån.

Och eftersom vi fick 2035kr sista från csn, så ringde jag till transportstyrelsen för att se om jag kunde få vänta med att betala skatten på min bil, men se nej det kunde man inte! Nej, skatt kan man minsann inte skjuta på framtiden, var den lilla tanten så vänlig att påpeka, i en väldigt sträv ton, så nu har du faktiskt körförbud på din bil, la hon till lite hånfullt. Kul! Bara att glatt gå in på kontot och skrapa ihop till den jävla skatten då. Hoppas mina skattepengar kommer snart! Hade ju tänkt ta en liten sväng om skåne annars, om jag nu inte lyckas få praktik under juni, som kanske kan leda vidare till jobb.

Jaja, jag ramlade in i verkligheten med en smäll, nu kan man ju säga att min lyckliga lilla bubbla som jag hållt mig i i två år sprack!

Två dagar kvar!

På fredag spricker den här bubblan vi levt i!

Vi har haft förmöte och träffat alla de som vill komma in i den nya klassen och då insåg man väl att det här verkligen är på väg att ta slut, och på fredag är det det... Känns konstig, väldigt blandade känslor, klart att det är skönt att det är över, men samtidigt tråkigt.

Jaja, jag letar vidare efter ett jobb, vet ännu inte vad jag vill göra, men då har jag ju alla vägar öppna, vi får se vad det blir.

Tillbaka i årstiderna...

Igår lämnade jag Umeå och körde mot Storuman, var en sväng inom Tavelsjö och när jag körde därifrån vid 23-tiden var det ganska mörkt. Men desto längre jag körde tyckte jag att det bara blev ljusare och ljusare, vilket jag tyckte var lite märkligt och slog bort det att jag bara var trött. Men väl framme vid 01.40 så var det ganska ljust ändå, jaja, det finns säkert en logisk förklaring som inte jag vet om.
Men en helt annan sak, desto längre jag körde desto mer snö låg det längs vägen och väl framme kunde jag konstatera att nu får jag återigen gå igenom den jobbiga period där det inte går att rasta hunden i skogen pga snö som inte håller, det var inte vad jag väntat mig! Jag har åkt tillbaka en månad i årstiden!!

På väg tillbaka

Nu har våren kommit på riktigt, nästan all snö är borta och man kan till och med gå i skogen. Och idag kände jag en doft jag inte ens visste att jag saknat, myrmark! Gud vad det luktar gott...
I nästa vecka kommer jag att bege mig tillbaka till Storuman, har ju en del redovisningar och liknande vi ska göra innan vi är klara med fjälledarutbildningen.
Fick även en fundering idag på att anmäla till världsvinnarutställningen i danmark, men jag vet inte ännu, det är dyrt och långt bort, för jag tror att Herning ligger väl längst bort eller? Men vi får väl se, anmälan går ju inte ut förrän imorgon och kanske kan jag få med mig Anette och Billy, då blir det inte lika dyrt och hon vill ju dessutom att jag ska komma hem!

Våren på väg

Vintern har äntligen släppt sitt grepp även om norrland.
Jag befinner mig i Umeå hos Jenny, där jag varit de senaste veckorna och just nu passar vi hennes mammas hus och husdjur. Det betyder att vi bor två personer med sex hundar, fyra katter och tre fiskar, snacka om snabb växling till stor familj....
Jag har hunnit göra lite praktik, läsa lite mer webdesign, sökt lite jobb men vi har även hunnit träna lite hund, snart är ju säsongen igång igen, det går fortare än man tror.

Men vi har även hunnit lata oss lite, en grilltur i skogen där man kan sola ett par timmar är ju aldrig fel....

Äntligen

Nu ska jag förhoppningsvis bli bättre på att uppdatera, för nu kan jag göra det direkt från mobilen!

Zafir hemma

Jag hämtade henne hos Jenny för ett tag sen. Gud vad glad hon blev att se mig!!! Hon pussade och pussade och pussade, hur länge som helst!! Och jag blev såklart lika glad att se henne, så det var pusskalas där ett tag!

Hon har däremot lärt sig lite nya saker....

 

Cesar på TV och hon satt som klistrad i 20min, i reklamen gick hon och la sig, men sen satt hon där igen i 20min, sen brydde hon sig inte mer. Har aldrig sett att hin visat intresse för nåt annat på TV på det viset... Visst hon kan lyssna och titta, och sen somna om, men inte så här!!

Så, vem kollar ofta på Cesar, Pernilla eller Jenny? För jag har inte ens den kanalen...