fredag 4 september 2009

SAREK!!



Förra måndagen samlades vi 8.00 för åka till Sarek.


Det blev en lång dag i bussen. Vid 16-tiden släpptes de flesta av vid Suorva, för att gå in därifrån.


Min grupp hade planerat att gå en helt annan väg, för att kunna göra topptur på Akka. Så vi åkte vidare till Ritsem för att ta båten. Turistbåten hade redan gått sista turen för dan, men jag hade fått tag i en kille som körde oss över, dessutom körde han oss längre in och vi slapp ett par km vandring genom björkskogen, tusen tack till Nallo som var vår "kapten".


Vi hade sen en lång vandring framför oss, för att komma till vårt basläger där vi skulle gå från upp till Akkas stortopp. Vi gick så länge det var ljust, men kom inte så långt som vi hade hoppats.


Tisdag: Topptur på Akka!

Vi hade en stigning på ca 13300höjdmeter att ta oss under dagen. Det var en lång vandring innan vi började stigningen, men vilken natur!

Vi gick runt några små glaciärer och sen uppåt, uppåt, uppåt. Mesta delen av dan i sten skravel, men det gjorde inte så mycket eftersom utsikten in mot sarek blev bättre och bätter desto högre vi kom.

Vissa delar av den väg vi valt, såg fruktansvärd ut nerifrån, jag trodde på ett ställe att vi aldrig skulle komma förbi den passagen utan att klättra, men när man kom dit upp, så gick det ändå ganska lätt.

Sen helt plötsligt var vi bara uppe!

2015möh, vilken utsikt!!! Varenda höjdmeter vi knatat var helt plötsligt värt det!

Efter lite fika och en hel del foftgraferande, så var det bara att gå ner igen...

Pga ett skadat knä i gruppen så, stannade vi en natt till i lägret, för att förhoppningsvis alla skulle kunna följa med på hela turen.


Onsdag: Ännu en strålande fin dag och Noras knä var bättre, så vi fortsatte mot ruotesvagge. Vi gick hela dan, forserade vårt första vad, som inte var alls kul... Men det gick bra.

Vi hade en kanondag, med fint väder och vandring in i djupare delar av sarek. Slog läger vid en liten sjö, där Nora och jag badade på kvällen. Sen låg hela gruppen utanför tälten och kollade när solen gick ner.


Torsdag: Vandringen fortsättter mot Skarja. Fortfarande har vi fint väder med strålande sol, lagom vind och temperatur. När vi kom fram till bron, bestämde vi att vi skulle fortsätta en bit till för att inte ha så långt att gå till Låddepakte, där vi ska möta upp resten av klassen imorgon. Så vi fortsatten nån timme till innan vi slog läger. Där plockade vi en massa blåbär, som vi åt med varm mjölk och socker, det var gott!!


Fredag: Ska möta upp klassen.

Under natten har jag två gånger fått gå akut på toa... Tror att det var skitiga blåbär, för det kan ju inte vait mängden....

Så jag var ganska matt i kroppen när vi fortsatte vår färd. Och det var inte så rolig terräng att gå i heller. Videt var emellanåt så högt att man inte såg vart man gick och så var det ganska brant uppför och dessutom var det jävligt blött överallt!

Men tillslut kom vi fram till mötesplatsen. Jag la mig i tältet för att vila, fick lite tabletter av Mirja, fick i mig lite mat, och sen mådde jag genast bättre.

Vi hade lite samling med klassen och senare när Håkan kom satt vi lite och spanade ut över rovdjurstorget, men såg bara renar.


Lördag: Djurspaning på schemat.

Klockan ringde 04.40. Regnet smattrade mot tältduken, inte kul att behöva gå upp, men efter 5min kommer Magnus och meddelar att det är så dimmigt att vi skjuter upp spaningen.

Skönt att få somna om!!

Det regnade hela dan, så det blev sldrig nån spaning, men vi låg i tälten och läste, sov, åt, läste och sov..


Söndag: Ledare för turister.

Mirja och jag skulle under dagen agera som guider för våran grupp. Det är svårt att agera guide i ett område som man själv aldrig varit i... Men det gick bra. Vi hade lite jobbiga turister bara, som försvann, inte ville vada, eller sprang över jokkarna innan vi hade koll på alla.


Måndag: Lite blandat.

Vi spanade på djur på morgonen. Sov lite till. Sen hade vi helkopterteori och en tävling, där vi vann!!

Sen var det lunch och vidare färd mot Nammatj. Det var en upplevelse, den vandringen.

Jag och Nora gick själva genom Rapadalen, det var väldigt omväxlande terräng, kan man säga. Så länge vi gick på stigen längs älven gick det bra, men helt plötsligt försvinner stigen ner i vattnet! Vi gick upp en bit och hittar en annan stig. Håkan hade tidigare sagt att är ni mer än 5m från älven är ni fel. Vi var ca 50m ovan älven, alltså 45m fel, och han hade rätt! Den stigen var förjävlig!! Lerig, brant, hal och emmellanåt var det som att gå i en djungel, sen var det helt plötsligt en bra stig igen för att sen bara försvinna! Det regnade till och från hela dan och det var väldigt mycket vatten på sina ställen. Mina kängor, som sett bättre dagar försökte jag hålla torra, men efter ett tag var det inte lönt längre...

Men vi kom fram, blöta och trötta, till gränsen till parken, där slog vi läger på sandbanken invid rapaälven.

Fyra tält trycktes ihopa på ett ställe där man normalt hade satt upp ett, max två, tält.


Tisdag: Toppturer.

Det var meningen att vi skulle gått upp på Nammatj eller Skeirffe, men eftersom mina skor var genomblöta, så gick jag i sandaler med nårga andra och plockade svamp och passade på att fråga Riitta allt om svampar. Höll på att kliva på en STOR huggorm, men tack och lov så såg jag den innan jag satte ner foten!

Vi käkade svamp och bara hänge vid tälten resten av dan. Och på kvällen gick jag och Joel och badade i älven. Vet inte om man känner sig så mycket fräschare av att ha badat i glaciär vatten, men det var skönt.


Onsdag: Hemfärd.

När vi vaknade var det väldigt dimmigt. Alla var lite nervösa för att de inte skulle kunna flyga, jag var mer nervös för själva flygturen!

Men de kom, på utsatt tid och sex stycken åkte iväg. Sen kom en liten helikopter till och fyra till åkte iväg. När vi som var kvar stod och väntade tätnade dimman och Håkan funderade på om vi skulle hoppat i båten istället, men det gjorde vi inte. Och efter vad som kändes som en lång väntan, så kom han tillbaka.

Jag fick sitta fram brevid piloten, och var nervös ända till vi lyfte, då var det bara skitkul!

Vi hade ändå lite tur med dimman, för de kunde inte flyga rakavägen tillbaka, utan var tvugna att köra en omväg via Rapadalen, vilket inte gjorde oss nåt, vi fick ju flyga dubbelt så långt!!


Väl tillbaka Stora sjöfallet väntade Bengt med bussen, och det blev en lång bussfärd hem igen.


Jag är supernöjd med turen och vill verkligen tillbaka till Sarek, men inte utan att kunna gå på glaciärer, det är mycket man missar när man inte får det...

Så är det nån som vill till Sarek, bara hör av er, jag följer med!!


På måndag är det dags igen, då åker vi till Oxtindrana, Norge, för vår glaciär kurs!!


PS. Bilder kommer i album, snart....


3 kommentarer:

syster sa...

Jadå, du ska få guida oss......nån gång...........hoppas jag.
Verkar skitfint och mysigt....

Jossan sa...

Det var skitfint!!
Och jag guidar gärna er!!!!

Mathias sa...

Jag och farsan är glada fjällvandraramatörer och jag är väldigt glad att jag hittat åt din blogg. I sommar har vi varit till Marsfjället. Vi åker iväg en gång om året eller så och sover ett par nätter ute och går på leder, inget avancerat. Vi har pratat om att vi skulle åka till Sarek nästa år, men då kanske man ska avsätta någon fler dag? Tack för ett fint reportage! Ser fram emot bilder!