Tillbaka i det verkliga livet

Nu har jag ätit sista middagen med Markus, som är den som varit kvar längst på skolan, men imorgon åker han också. Då kommer det att bli väldigt tomt och ensamt här!!

Idag var jag i alla fall på arbetsförmedlingen och bara det är ju en historia för sig! Jag fattar inte, hur kan alla man pratar med vara rörande överens om att de bara sitter där för att ha ett eget jobb?? Vad gör de egentligen? Nån som vet?

Nåja, sen ringde jag A-kassan, för att få svar på lite frågor, men de verkar lika inkompetenta de, så jag fick inga svar. Varken om när, om eller hur mycket jag kan få därifrån.

Och eftersom vi fick 2035kr sista från csn, så ringde jag till transportstyrelsen för att se om jag kunde få vänta med att betala skatten på min bil, men se nej det kunde man inte! Nej, skatt kan man minsann inte skjuta på framtiden, var den lilla tanten så vänlig att påpeka, i en väldigt sträv ton, så nu har du faktiskt körförbud på din bil, la hon till lite hånfullt. Kul! Bara att glatt gå in på kontot och skrapa ihop till den jävla skatten då. Hoppas mina skattepengar kommer snart! Hade ju tänkt ta en liten sväng om skåne annars, om jag nu inte lyckas få praktik under juni, som kanske kan leda vidare till jobb.

Jaja, jag ramlade in i verkligheten med en smäll, nu kan man ju säga att min lyckliga lilla bubbla som jag hållt mig i i två år sprack!

Två dagar kvar!

På fredag spricker den här bubblan vi levt i!

Vi har haft förmöte och träffat alla de som vill komma in i den nya klassen och då insåg man väl att det här verkligen är på väg att ta slut, och på fredag är det det... Känns konstig, väldigt blandade känslor, klart att det är skönt att det är över, men samtidigt tråkigt.

Jaja, jag letar vidare efter ett jobb, vet ännu inte vad jag vill göra, men då har jag ju alla vägar öppna, vi får se vad det blir.

Tillbaka i årstiderna...

Igår lämnade jag Umeå och körde mot Storuman, var en sväng inom Tavelsjö och när jag körde därifrån vid 23-tiden var det ganska mörkt. Men desto längre jag körde tyckte jag att det bara blev ljusare och ljusare, vilket jag tyckte var lite märkligt och slog bort det att jag bara var trött. Men väl framme vid 01.40 så var det ganska ljust ändå, jaja, det finns säkert en logisk förklaring som inte jag vet om.
Men en helt annan sak, desto längre jag körde desto mer snö låg det längs vägen och väl framme kunde jag konstatera att nu får jag återigen gå igenom den jobbiga period där det inte går att rasta hunden i skogen pga snö som inte håller, det var inte vad jag väntat mig! Jag har åkt tillbaka en månad i årstiden!!

På väg tillbaka

Nu har våren kommit på riktigt, nästan all snö är borta och man kan till och med gå i skogen. Och idag kände jag en doft jag inte ens visste att jag saknat, myrmark! Gud vad det luktar gott...
I nästa vecka kommer jag att bege mig tillbaka till Storuman, har ju en del redovisningar och liknande vi ska göra innan vi är klara med fjälledarutbildningen.
Fick även en fundering idag på att anmäla till världsvinnarutställningen i danmark, men jag vet inte ännu, det är dyrt och långt bort, för jag tror att Herning ligger väl längst bort eller? Men vi får väl se, anmälan går ju inte ut förrän imorgon och kanske kan jag få med mig Anette och Billy, då blir det inte lika dyrt och hon vill ju dessutom att jag ska komma hem!